Tror ni på spöken? Det gör jag. Jag tror på andlighet, spöken och allt därtill.

Många tycker jag är dum i huvudet, konstig eller bara helt knäpp.Men låt dom tycka det då!

Jag tycker faktiskt lite synd om dom som tror att livet slutar när man är död.

Dom som tror att allt bara blir svart, och poff, så är allt borta.

Vilken jävla dödsångest alltså!

Döden är ju knappast rolig, men den känns inte lika hemsk när man tror att det faktiskt inte tar slut. Jag skulle också kunna säga att jag vet. Men jag har ju inga vetenskapliga "bevis", så jag kan inte säga det.

Men jag tycker att allt sånt där är intressant och samtidigt jävligt skrämmande, jag är rent av livrädd för sånt. Det är ganska roligt, att man kan vara livrädd för något och samtidigt älska det.

Men ja, det är väl samma sak som att jag älskar uppmärksamhet, men är livrädd för det, haha.

Jag har haft många erfarenheter, bra och dåliga, sen barnsben. Jag har sett, hört och känt. Blivit livrädd, blivit glad, blivit fundersam.

Men egentligen, det vore ju ganska konstigt om det bara fanns det här livet, på jorden. Eller hur?

Vi säger det vi vet om, och vi vet inte om något annat än. Och jag förstår inte hur så många kan vara säkra på det, jag menar, förut så var vi helt säkra på att jorden var platt. Men så var det ju inte, right?

Nej, vi vet mer nu, men vi vet knappast allt.

Men det är min åsikt, och sen tycker väl hälften av befolkningen att jag har helt fel. Men jag bryr mig inte så mycket, jag försöker bara dela med mig;)

Tydligen så går idiot nummer 3, som jag polisanmälde, på brorsans skola.

Själv tycker jag att han borde hållas inlåst, få en rättegång och sen ge oss massa skadestånd. Och sen låsa in honom igen och ge honom tvångsterapi.

Men tyvärr vet jag hur rättssystemet fungerar, och om våldtäktsmän får gå lösa, får nog idiot nr 3 göra det också. Fast å andra sidan brukar det vara de mindre brotten som ger straff, och det här är väl ett "mindre" brott.

Men ja, förmodligen inte.

Man får väl räkna med en massa papper och kontakt med polisen, och sen för ingenting. Och sen veta att han går lös och vet vart vi bor, och bara hoppas på att han ändå lärt sig någonting och inte får för sig att hämnas.

Man vet ju aldrig med småpojkar som försöker vara tuffa.

Men det är väl bara att hoppas på det bästa, eller hur?

Gårdagens festligheter var ganska okej. Började med att jag och mamma tog ett par öl ute i solen, underbart!

Sen gick jag, mamma, brorsan, Andre, Josse och Robin ner och åt pizza. Sen öppnade vi spritflaskan och började festa.

Var hemma hos mig först med grabbarna, det kom några brudar och någon mer kille.

Micke var förbi en sväng också. Han fick höra mammas sång, som hon skrivit utifrån honom.

Sen bar det av till avskedsfesten. Det var väl helt okej där. Men tyvärr är det ju så med alkohol att den kan baktända. Den kan antingen göra en glad, eller deprimerad.

Jag blev lite deprimerad. Men det är sånt som händer ibland. Man blir bara helt knäpp i huvudet och undrar vad fan man håller på med och ifrågasätter allt i livet.

Men som sagt, det händer!

Så då kände jag att det inte var någon ide att stanna kvar, utan valde att gå hem.

Lyckligtvis fick jag i alla fall sällskap hem, och fick mig en motionsrunda i mina klackar, haha.

Och när vi kom fram till huset så såg vi lite folk och en jävla polisbil. Jag som gick runt med en spritflaska stoppade in den under jackan och gick för att kolla vad fan det var som hänt.

Jo, då hade ju tydligen någon till jävla lowlife människa vart där och bråkat.

Tydligen hoppat på Basse, nästan sparkat huvudet av min hund och attackerat min mamma.

Så idag är hennes fingrar uppsvällda för att hon försökte stoppa honom från att hoppa på andra.

Hur i helvete hittar dom hit? Vi känner dom inte.

Det här är andra helgen irad det händer också. Jag förstår faktiskt inte.

Vart är världen påväg? Varför låter man sånna här idiotiska människor springa runt LÖS?

Nej, vi borde ta alla jävla ynglingar som inte kan kontrollera sig och sätta alla i en burjävel och låta dom slåss med varandra.

Och sen låta dom gå i tvångsterapi så dom KANSKE kan leva ett bra liv utan att SKADA andra människor och sig SJÄLV.

Dessutom hade någon vart nere i lokalen och haft sönder en massa saker..

Vad i helvete, liksom?

Är det så jävla svårt att inte gå på folk? Speciellt dom som är mindre än dig själv, DJUR och tjejer!

Skaffa lite självkontroll för helvete!

Roligare inlägg och bilder kommer sen, I promise.

.. Och en polisanmälan senare..

Tyvärr var det en person som var väldigt respektlös här igår, och då var jag tvungen att ringa polisen och sen anmäla denne person, eftersom personen helt enkelt inte respekterade mig, mina vänner eller mitt hem.

Det värsta som finns är när det finns noll respekt hos folk, utan anledning.

Men ja, innan allt det så var det en rolig kväll igår. Så ett roligare inlägg+bilder kommer sen!

Upp tidigt idag. Pappa började tidigt, så då blev det ännu tidigare för Tim.

Blev lite halvsent igår med Josse, så jag är lite trött. Men det gör inget!

Jag ska börja tänka annorlunda. Jag är en sån som analyserar allt, mig själv och andra personer, varför man tänker och beter sig som man gör. Och sen så övertänker jag på varför jag är som jag är, och försöker "laga" mig själv.

I hopp om att en dag bli en normalstörd person. MEN, varför ska jag egentligen göra så? Är det så viktigt att lösa varenda litet problem som man har?

Nja, jag anser att det mest bara tar upp en massa tid och energi.

Okej, analysera kan man göra, för att jag gillar det. Jag tycker om psykologi och beteenden. Men jag behöver ju inte försöka fixa allting!

Så min nya livsfilosofi är: Skit i det!

Jag kan vara skitbra utan att vara perfekt balanserad i mig själv. Ingen är perfekt och ingen kommer någonsin bli det heller.

Jag är som jag är, men jag är ändå jävligt bra!

Vet ni vad jag hatar? När man inte blir uppskattad för det man gjort för någon.

När man riktigt slitit för en annan person med pengar, kärlek och tid och sen får man absolut ingenting tillbaka. Man skriver på kontrakt, flyttar runt, ger tillit, ger pengar, ger allt. Och sen när man ber om en liten jävla grej så är det "för mycket begärt". Är det för mycket begärt att skura av lite golv när jag stod och skrubbade rent varenda yta i den förra lägenheten? Är det för mycket begärt att ta hem några av mina grejer när vi flyttade runt ALLA dina grejer genom halva Sverige utan Din hjälp? Nej, vännen, så är det inte.

Tur att jag fick tyst på dig i alla fall. För det är allt jag kan göra just nu.

Jobbig dag, ja. Fick stå ut med ovanstående och dessutom verkar våran lägenhet falla isär. Det är någon form av vattenskada eller något, fördmoligen genom halva lägenheten, men mest i skrubben. Det droppade vatten från taket och hälften av sakerna därinne var genomblöta. Så vi fick ta ut allt därinne, och nu har vi ännu mindre plats, nu har vi ingen skrubb kvar alls!

Vi är tre personer, ibland fyra som bor här och platsen räcker snart inte till.

Och dessutom kanske vi inte ens kan bo kvar! Inte kul!

På det så har jag vart fruktansvärt trött.

Ser ett litet hopp om att det lät som om moster kanske skulle komma in sen.

Oh crap, ge mig en öl tack!

Jag förstår inte varför så många kristina har problem med ateister.

Är det så svårt att förstå att alla inte vill tillhöra en religion?

Jag är ateist, just för att jag inte vill tillhöra något, jag vill följa mina regler och det jag tycker är viktigt. Inte vad någon religion säger åt mig att tycka och tänka.

Jag ser inte ner på de religiösa, tvärtom så tycker jag religion är intressant.

Det jag däremot kan se ner på är när en religion blir idiotisk, som när jag var liten så fick jag höra från min brors kompis, som var jehovas vittne, att julgranskulor var avhuggna huvuden. Sånt säger man inte till barn, jag var inte gammal då och han var ännu yngre. Men ja, det förstörde min jul, för allt jag kunde se var avhuggna huvuden på våran julgran.

Så, sånt gillar jag inte. Det finns mycket mer jag inte gillar med olika religioner, men mer än så tänker jag inte säga nu. Folk blir bara arga då.

Men, som sagt. Jag är ateist, och det betyder inte att jag inte tror. Jag tror på mycket, och absolut att det finns något mer än oss därute. Men jag tänker inte binda mig till något för det.

Så, låt mig vara. Så låter jag er vara.

Vet ni vad jag tycker? Låt folk vara som de vill, så länge de inte skadar någon.

Jag är fruktansvärt less på att höra om att folk är sjuka, psykiskt störda eller bara dum i huvudet bara för att de inte är "som alla andra".

Måste man se ner på människor hela tiden? Kan man inte bara låta folk vara och sköta sig själv? Nej, för att vissa har helt enkelt inget bättre för sig än att försöka "förbättra" världen.

Om alla vore som dig, skulle världen vara perfekt då? Ha, knappast!